lördag 31 maj 2008

Sommaraktiviteter 2008

Följande har absolut ingenting med Florens eller Italien att göra. Men eftersom jag fått önskemål får jag publicera detta lilla sommarinlägg i alla fall!

Sommaren går alldeles för fort. Rätt som det är har sommaren tagit slut, utan att man egentligen gjort något vettigt av den. Detta har jag upplevt ända sedan jag slutade ha regelrätta sommarlov eller studieuppehåll som det hette under universitetstiden. När hösten kom hade man inte gjort något kul eller vettigt alls under sommaren som gått. I och med att jag älskar sommaren och nästan väntar hela året på att det ska bli sommar är det total katastrof om man känner att man inte utnyttjat årets enda varma och ljusa årstid på rätt sätt.

Så förra året kom jag på den geniala idén att göra en lista på aktiviteter att klara av. Jag skrev upp idéer och planer som jag ville ha gjort innan sommaren var slut. Inom realistiska gränser naturligtvis, det är ingen mening med att skriva upp ”Resa till Indien” om jag inte har råd eller faktiska planer på att göra det.

Eftersom det gick bra förra året (trots att badandet utomhus nästan uteblev på grund av det kassa vädret) lanserar jag härmed årets lista. Hjälp mig gärna genomföra aktiviteterna, det är trevligare att vara fler!

Och för den som undrar har jag definierat sommar som juni, juli och augusti.


SOMMARAKTIVITETER 2008

Allmänna aktiviteter:

  • Bada utomhus minst 10 ggr
  • Minst två biobesök
  • Åka linbana i Pålsbo, S.Sandby och på Norrviken
  • Besöka minst en utomhusauktion
  • Äta middag ute på restaurang minst en kväll
  • Handla glass på SIAs fabriksbutik i Slöinge
  • Ge sig iväg och tälta en natt
  • Fynda på minst två loppmarknader
  • Organisera kräftskiva
  • Delta/organisera grillfest, helst minst två stycken
  • Besöka Malmöfestivalen

Bild från förra årets mycket lyckade kräftskiva.

Resor som planeras:

  • Helgvistelse på Öland
  • Dagsutflykt till Köpenhamn
  • Dagsutflykt till Mölle och Kullaberg
  • Hälsa på i Långasand
  • En veckas utlandssemester (Heja Charterpriser till Split!)

Bonus ges till följande:

  • Konserter
  • Teaterbesök
  • Båtutfärder
  • Allt på listan som görs fler gånger än angivet.


Hemma på kylskåpet finns en lista att följa där jag kommer att kryssa för de grejer jag klarat av. Här på bloggen får jag göra en uppföljning i slutet av augusti och rapportera hur det har gått.

tisdag 20 maj 2008

Waiting impatiently...

As you all know by know (and if you don't, you can read about it here) my favourite flowers are irises. Irises are just amazing flowers with all their colour and their speical leaves. Also, irises can endure hot and dry weather and still look lovely. They also are easy to dig up and give away, and the bulbs can stay alive even if you forget about them and leave them above ground for a while. Just amazing flowers.

As we have had rather hot weather for a couple of weeks here in Sweden now, irises are bursting out in bloom almost a month too early. On my way from work, I have seen at least two places with irises in full adoring colour. But the irises I have in my tiny little garden, are just in bud still. I can´t wait to see them in bloom!

I always notice irises when I'm out walking (especially when they bloom) and I always get the same thougts: "Do I have that colour?" "Can I steal a bulb from that lot?" This means that yes, my tiny garden have at least 14 kinds of irises even if it is a small garden, and I have a lot of funny stories about some of them.



This is a real pride. Always grows fast and with blue-purple flowers. A real joy. I stole the first bulb in Lomma, when I still was at university. Mr Emerson and I where out walking, and I took a shoot outside a garden. Then I didn't dare to hold it on the way home, afraid someone would hunt me down and accuse me for being a garden invader. Mr Emerson had to carry it for me. I'm glad he did.



This I found last year, so I am happy it is blooming so soon. It was lying at the bottom of a 50 %-off basket. A good buy! Will be blooming with white flowers with an outer edge of purple.



This I stole outside our friend Mattias' house at Blåsbackegatan. I have no idea what colour it has, but I am dying to find out!



This I bought last year for my birthday and I planted it just last autumn. Very surprised to see it bloom so soon too, but I can't complain. If you like irises, I strongly recommend this plant shop outside Båstad. Not big, but very well sorted and with two very nice and excentric people running the buisness.



This was given to me by Mr Emersons' mum. She understood my love for irises, when I borrowed a piece of her garden to store some irises, while I was without a planting place. When I finally got a real garden of my own (even though it is relly small) I moved everything here and then she gave me a piece of this old iris. All my irises are Iris germanica (big garden iris) except for this one, which is a Iris sibirica, more of a wild type.


The last one is from Öland. I stole a shoot from outside our neighbours, as they almost never are there to enjoy their garden. I will appriciate the irises for them! If I remember correctly, these will be pale yellow and pale purple in colour. I prefer stronger colours, but variation is always nice and this is an old type of iris, that I am interested in and want to keep alive for following generations.

This was not even half of my iris collection and I'll have to wait at least one or two weeks before I can see them in full bloom. I will keep you informed on my blog, so you can all see for real what I am so excited about. Then you might get as anxouis as I am about my black iris which I NEED TO SEE but never ever wants to bloom.


PS: It's Nic's birthday today! Post a comment and greet her on her special day!

PS2: While you're greeting, you can think of me as well, and wish me a happy birthday too. I won't care if it is one day too late ;) .

lördag 10 maj 2008

Olive oil - the proper kind

Since I was in Spain in 2002 and went to olive oil tastings, I have been rather picky about what kind of olive oil I use. This is fully supported by Mr Emerson as he is the one that really knows how to cook and usually cooks at home.

As you might remember from my Christmas blog, my sister gave us a bottle of olive oil. We loved it and so wondered where she got it from, especially as Nic was quick to tell me you could by that brand at her local Coop-grocery store. (Yes, they have Coop in Italy too, I know, I've been to one there!) This is the label from our bottle at home:

Grappolini olive oil!

As we were running out of real and good olive oil at home, we were so happily surprised to see this:


A whole shelf devoted to Grappolini at the olive oil section (and yes, peolple thought I was mad when I took photos inside a grocery store!)

It seems that our closest grocery store, after their renovation, now can supply us with all kinds of olive oil from the Grappolini-family. Joy!


And now a simple receipe for us who are enjoying the mediterranean weather we are blessed with in Sweden this week:
Rub a piece of toast with garlic.
Pour some GOOD olive oil on.
Add sliced tomatoes and season with salt after taste.
Enjoy in the sun!

söndag 4 maj 2008

Savonarola och den katolska kyrkan

En av de mest spännande och skräckinjagande perioderna i Florens historia är den då Savonarola styrde staden. Hur han fick makten och fritt kunde uppmana åhörare till förstörelse av konst och litteratur, i en stad där frihet, skönhet och konst länge hade tillbetts, är nästan en gåta. Jag läste om denna period första gången när jag var tio år, och det satte sina spår. Att sedan få komma till Florens några år senare, 1994, och se platsen där Savonarola brändes levande, kändes sanslöst. 504 år senare visste man exakt var bålet var placerat, och EXAKT DÄR STOD JAG!

Exakt HÄR stod jag! (Men alla bilder är från Wikipedia.)

Men jag ska ta det från början. Under styret av Lorenzo de Medici (il Magnifico) och hans förfäder, hade Florens blomstrat upp. Där fanns gott om pengar, tack vare textilindustrin och bankväsendet. Där fanns ett nyuppväckt intresse för antiken och därmed en frihet att måla och skulptera vad man ville. Man började dikta på italienska istället för enbart på latin. Kort sagt; att folk hade pengar gjorde att det kunde byggas vackert, målas och skulpteras vackert, man kunde klä sig och smycka sig i fantastiska färger och man kunde roa sig med skådespel, kortspel och karnevaler. Florens var glädjens och skönhetens stad.

Men när Lorenzo dog 1492 var det slut på de glada dagarna. Hans son Piero var inte alls en lika stark ledare, och hann bara leda Florens i två år innan han blev bannlyst. Hans bannlysning föregicks av att den Franska hären var på väg genom Italien, och skulle korsa Toscana. Först ville Piero hålla sig neutral, men det accepterade inte den franske kungen Karl VIII, och då gick Piero med på allt som Karl VIII begärde. När detta kom fram i Florens blev invånarna så arga att de landsförvisade Piero och återupprättade den Florentinska republiken.

Den nya republiken var starkt influerad av Savonarola, som länge predikat emot det Florentinska levnadssättet och nu kunde säga att den franska armén var ett straff som Gud skickat. Om inte invånarna omedelbart blev mer gudfruktiga skulle det hela sluta i ett blodbad. Savonarola höll så eldiga och medryckande predikningar, att till och med de lärde hade svårt att säga emot honom i diskussioner. Allt fler invånare vände sig bort från konsten och skönheten för att istället lita på Savonarola och Gud.

Staty av Savonarola i hans födelsestad Ferrara, hen ser ut att vara väldigt eldig i sin predikan!

Den franska armén inhystes i staden och fick passera genom landskapet utan våldsamheter. Florens hade klarat sig. Men när det visade sig att armén istället hade spridit en ny våg av pesten till staden var Savonarola inte sen med att hävda att Gud fortfarande var vred på Florens. Nu började det verkliga skräckväldet.

Att bry sig om vad man hade på sig tydde på narcissism och högmod, som var en av de sju dödssynderna. Folk som hade för färggranna kläder eller var rikt smyckade blev jagade genom stadens gator av Savonarolas änglar. Änglarna var en armé av fattiga barn och unga som patrullerade Florens gator i jakt på saker som kunde anses syndfulla.

Florens förändring var total. Konst, poesi, och fester fördömdes och försvann. Om en viss grad av homosexualitet tidigare hade kunnat accepteras, var det nu totalförbjudet och ”sodomiter” straffades med döden. Karnevaler och stadslustspel som tidigare hade varit ett vanligt sätt att fira högtider på, försvann helt. Tavernor förvann eftersom folk inte längre fick vara utomhus om kvällarna. Textilindustrin var hotad i och med att ingen längre ville ha vackra färggranna kläder, alla klädde sig i svart och grått. Savonarolas änglar genomförde dessutom dörrknackningar då de uppmanade stadsinvånarna att lämna över ogudaktiga och syndfulla konstverk. De samlade in dessa och genomförde ett enormt bål där allt insamlat hantverk brändes.

Många konstnärer, lärda och homosexuella flydde naturligtvis Florens under den här perioden, men Savonarola omvände också konstnärer med sina inlevelsefulla predikningar. Flera konstnärer slutade illustrera antika myter för att istället helt ägna sig åt att göra konst åt Gud, genom till exempel kyrkmålningar.

Savonarola fördömde även påvens dekadenta liv i Rom. En man som vigt sitt liv åt att göra Guds arbete, skulle inte klä sig i flärdfulla särkar eller äta tiorättersmiddagar, när fattiga gick i lappade kläder och svalt på Roms gator. Dessutom hade påven Alexander VI tre barn med sin älskarinna, och de bodde alla i påvepalatset. Det var inget sätt att leva för en kyrkans man, ansåg Savonarola.

Att sätta sig emot påven, utan att ta tillbaks det, samt det fortsatta predikandet i Florens om synden världens ände, blev tillslut Savonarolas fall. När det gick dåligt för textilindustrin var det många som gick utan inkomster, även de fattigaste. Tillslut gjorde man uppror mot Savonarola. Invånarna tröttnade säkerligen också på att ständigt leva i skuld och synd, utan att deras offer verkade ge en förändring och utan att någon domedag kom.

Savonarola drog sig tillbaks till sin klostercell under 1497 och avsade sig all makt. Men för påven var detta inte nog. Han krävde att Savonarola fängslades och ålades dödsstraff. Så den 23 maj 1498 brändes Savonarola till döds på torget framför stadshuset.

Målning av bålet.

Savonarolas kritik av påvedömet kan till viss del anses berättigat. Man ska leva som man lär. Men när så mycket anses vara synd, ja, då är det inte heller roligt att vara troende.

Detta kanske den Katolska kyrkan också borde ta till sig, eftersom kyrkan drabbats hårt av pedofilskandaler och dess prästerskap bara blir äldre och äldre. Unga män värvas inte längre i lika hög grad till prästyrket då celibatlöftet känns obestigligt. Och kvinnliga präster är naturligtvis INTE tillåtet.

Och den Italienska staten? Den saknar sambolag, gynnar inte homosexuella och även om det finns en abortlag, kan läkare vägra att genomföra en abort av moraliska skäl, en klausul till abortlagen som den katolska kyrkan lobbat fram. Man lägger fortfarande synd på sina medborgare.

Leva som man lär eller leva i synd?