onsdag 24 oktober 2007

Det är mycket roligare att vara glad.

Det är mycket roligare att vara glad, än att ha någon annan sinnesstämning. Det är mitt motto och vad jag lever efter. Jag är en positiv och glad person, som försöker se ljuspunkter även i nattsvart mörker.

Jag vill dessutom gärna tro att jag är en skapande och uppmuntrande person, även om jag ibland är för lat för att vara riktigt kreativ. Framförallt har jag svårt att komma igång. Jag vet att det är exempelvis är jättekul att sy, och det känns bra efter att jag knypplat ihop en ny väska, men ofta är det alltför jobbigt att bara plocka fram tyg, tråd och symaskin.

My lovely symaskin vid namn Huskystar.

Ibland plockar man inte fram saker förrän man verkligen måste, till exempel IKEA hade rea på gardintyger, och nu MÅSTE jag verkligen sy upp längderna, annars ligger tyget i en hög någonstans och är i vägen. Förresten, det behöver inte vara att sy, det kan lika gärna vara att teckna, julpyssla, koka marmelad eller skriva färdigt den där novellen (eller vad helst ni vill).

Men varför slår man istället på TV:n och slötittar, eller spelar Zeus på datorn? För att det är enklare. Eller kanske för att drivkraft och uppmuntran saknas.

På sätt och vis tror jag det var lättare för folk på medeltiden att bara tro på vad kyrkan predikade, än faktiskt fundera själv. Kyrkan och de regerande kejsarna/kungarna/riddarvasallerna var säkerligen sparsamma med både uppmuntran och att ge skaparlusta till sina livegna undersåtar. Man förbjöd istället för att bejaka och man hindrade istället för att hjälpa. Allt gick i ide under medeltiden.

Jag vet att jag gör många människor sura genom att tala om en mörk medeltid, för många är intresserade av just den tiden. Alla livespel, all fantasylitteratur gör att folk har en romantisk bild av tappra riddare, väna jungfrur och en och annan slumrande drake under den tiden. Man glömmer lätt bort verkligheten, där folk dog i krig, av svält och digerdöden, vikingar, hunner och korstågen orsakade plundringståg och feodalismen som innebar att folk inte ägde sin egen mark utan arbetade för en ”tapper riddare” mot skydd och lite mat.

Så hur kom det sig sedan att renässansen uppkom? Varför började människorna skapa saker, forska inom vetenskapen, måla och skulptera nakna människor? Allt detta som hindrats av kyrkan och kejsare och ansetts vara synd? Hur vaknade man ur idet? Hur tog man sig kraften, istället för att bara gå den enkla lätta vägen och tro på predikningarna (läs: titta på TV)?


Svaret på det är inte enkelt. Renässansen anses vara en stadsföreteelse. Det vill säga, i en stad såldes överflöd från ens odlingar, för pengarna kunde man köpa något annat, eller spara. I en stad möttes människor från olika delar av världen och man kunde utbyta varor och erfarenheter. Kunskaperna tog man med sig hem, och bättrade sina egna varor, så man gick med större vinst. När vinsten togs hem som rena pengar kom ett behov av att prägla mynt.

Ett av de första moderna mynten var den Florentinska Florinen (kolla in den snygga irisen i relief!). Andra mynt vid samma tid var Genuesen (Genua) och Dukaten (Venedig).

Med pengar kunde man köpa sig frihet från sin feodalherre, bli en borgare och se sig som jämlike med många människor istället för som främst en undersåte. Hade man riktigt mycket pengar ville man samla dem på ett säkert ställe, en bank. Att ta ränta på utlånade pengar var en synd enligt kyrkan, men genom övertalning (mutor? sponsring?) gick kyrkan till slut med på att det bra att ta ut en ”liten avgift” för besväret. Den Mediéeiska banken var född. Rikedom hos stora familjer skapade en efterfrågan på konstverk, filosofiska samtal och nya palats och nu gick det bra att måla och skulptera nakna människokroppar, återupptäcka antik mytologi, filosofi och ideal.

Med pengar blev människor mer självständiga och jämlika. Man frigjorde sig allt mer och blev uppmuntrad av sina egna framgångar. Man kunde ta egna beslut.

Det är inte så konstigt att jag föredrar renässansen framför andra historiska epoker. Det är intressant att man lyckades ta sig ur något mörkt och negativt för att återupptäcka gamla ideal, liksom skapa nya saker genom att se framåt och positivt.

Så med andra ord måste jag frigöra mig från TVn och Zeus, skapa för den uppmuntran jag får efteråt och helst tjäna lite pengar på mitt pyssel så att jag får mer uppmuntran… Göra det lättare att vara kreativ och svårare att slösurfa på Internet.

Det känns nästan omöjligt. Det var nog lättare på 1300-talet när de varken hade TV, dator eller Internet.


(Ni får förlåta mig om jag inte har varit helt historiskt korrekt i detta inlägg. Jag vet att medeltiden hade ljuspunkter och att renässansen hade många negativa sidor. Men det här är min egen högst personliga och känslosamma blogg. Ibland skriver jag mer för känslans skull än för att vara korrekt.)

torsdag 18 oktober 2007

Vakthundar är överskattade

Vakthundar är så överskattade de kan bli. Bildbevis följer här.


Vaktlejon i Florens
(Loggia dei Lanzi brevid Palazzo Vecchio och Uffizierna).



Vaktlejon i Kina
(Himmelska fridens torg, ingången till Förbjudna staden - M(j)AO)


Vårt eget vaktlejon!

Flera kvällar i rad har Lejon legat på trappen och tittat på folk som gått förbi. Det har tydligen blivit ett specialintresse för honom, eftersom han hellre ligger där än kommer in och umgås med oss. Detta ÄVEN när det regnar och blåser ute!

Eller så kan man se det hela lite mer pretto: västerländsk renässanskonst, österländsk mingkonst och modern trappkonst?


söndag 14 oktober 2007

Problemet med kupolen del 2

Sammanfattning: ni är störst bäst och framför allt rikast, och vill få en byggnad som är det samma. Byggnaden ska prydas med världens största kupol, men ingen vet hur den ska byggas. Genom en tävling har ni i alla fall lyckats få fram två killar som verkar ha koll.

Den ene killen, inte så trevlig men tydligen smart, vi kan kalla honom Filip, han har i alla fall en idé om hur man ska få upp stenblocken till den höga höjd som själva kupolen ska börja från. Ni låter myndigt honom börja med det.

Killen konstruerar en hiss i trä som dras av oxar. Någon så stor hiss som orkar lyfta marmorblock på 500 kg har aldrig tidigare byggts. Skitbra, men ni vill ändå att Filip ska jobba ihop med den andre killen, trots att han (som får heta Gilbert) inte alls gör så mycket. Men, vad gör man. Gilbert är trevlig, det är inte Filip. Så Filip blir arg och bestämmer sig för att låtsas vara sjuk ett par dagar. Gilbert reder ju inte alls ut situationen utan Filip, och då först erkänner ni att det nog är Filip som ska leda jobbet. Filip återvänder dagen därpå frisk som en nötkärna.

Eftersom det går så bra för Filip att bygga stommen till kupolen ger ni honom tveksamt men till sist oundvikligen jobbet att bygga hela kupolen. Ni inser till slut att även om killen inte är trevlig, så verkar han trots allt vara den enda i hela världen som kan fixa till er kupol.

Detta är precis vad Filip har väntat på. Han har till och med varit och tittat på den kupol som romarna byggde för att lista ut hur just er kupol ska byggas. Problemet han har är er och er numera rätt ålderstigna arkitektplan som ni absolut inte vill ändra på. Han får inte bygga några stödbågar som kan hjälpa till att hålla uppe tyngden och han får inte bygga i igloostil, det vill säga jämna runda ringar som stödjer sig själva med ett jämnt tryck (fråga ingenjören, jag vet inte hur, bara ATT det funkar!). Inget av dessa tillåter ni honom att göra – den enda som vet hur den ska byggas – hans förslag förkastas! Kupolen ska vara elegant och äggformad, det är bestämt sedan länge!

Tja så Filip har inte mycket annat att göra än…
ATT LURA ER SÅ MYCKET HAN BARA KAN!

Han bygger två valv, ett inre och ett yttre som tillsammans kan bilda kupoltaket. Det inre byggs i igloostil men det yttre, får den silhuett som ni så hårdnackat håller fast vid. Det yttre skalet skyddar det inre från stormar och oväder, men det inre bära upp tyngden för båda skalen och toppen. Detta kräver att det inre skalet är extra starkt. Ringarna som det inre skalet består av (kom ihåg igloon) förstärks med järnkedjor.

Arbetare, hmm, nej fel... Turist på väg ned mellan det inre och det yttre skalet av kupolen.

Dessutom smygbygger han sidostöd i form av utbyggnader vid sidan om huset. Han övertygar er om att ni behöver det extra utrymmet men egentligen ser han bara till att den 37 000 TON tunga kupolen har extra stöd.

I slutändan får ni både iglookupol och stödbågar – utan att ni ens vet om det.

Även om Filip inte gillar er gillar han i alla fall de arbetarna som bygger på huset dagarna i ända, sex dagar i veckan, tio timmar om dygnet, för era surt betalda ören. Han ordnar väl belysta trappgångar och inför strikta regler på byggplatsen. Två trappor används endast för att gå upp i, och två andra endast för att gå ned i. Inga verktyg får heller lämnas kvar efter arbetsdagens slut. Med hjälp av detta sker inte ens fyra dödsfall på hela kupolbygget under hela den livstid som Filip lägger ner där. Detta utan att folk hade skyddskläder, hjälmar eller lyftkranar!

Slutresultatet är i alla fall alla nöjda med, se nedan!

Santa Maria del Fiore, Florens katedral, med STOR kupol.

Och detta är inte påhittat, det är ren renässanshistoria:

  • Ni – ullhandlarskrået. Ni importerar ull och färgämnen, färgar ullen och väver tyger av den. Hela världen handlar av er, för ingen annan får fram samma färgkvalitet någon annan stans. Hela staden är beroende av er sysselsättning.
  • FilipFilippo Brunelleschi (arkitekt i första hand)
  • GilbertLorenzo Ghiberti (guldsmed i första hand)
  • Byggnaden – Florens katedral även kallad Santa Maria del Fiore och Il Duomo
  • Romarnas kupolbyggnad - Pantheon i Rom
  • Kupol med stödbågar - Hagia Sofia i Istanbul
  • och sen tog det mellan 1296 och 1469 att få färdigt hela bygget.

Pingar del 2...

torsdag 11 oktober 2007

Problemet med kupolen

För att förstå hur fantasisk denna Florentinska sevärdhet är måste jag nog skriva lite annorlunda… Innan blev det dessutom skittråkigt, så jag försöker krydda till det lite.


OK, du har bestämt med dina kompisar att ni ska bygga värdens vackraste byggnad. Denna byggnad ska prydas med den största kupolen som någonsin byggts. Ni är slösaktigt rika, för ni tjänar bokstavligt talat pengar åt hela staden, så ni har definitivt råd att bygga något extravagant.

Ni har ingen möjlighet att ta in maskiner, eftersom det typ är år 1296 och de är inte uppfunna ännu. Glöm betong, gips och stålkonstruktioner – de är heller inte uppfunna. Men ni har sandstens- och marmorblock att bygga med. Det tar dock lite tid att frakta in dessa till stan, eftersom det inte finns lastbilar.

Nåväl, ni börjar bygga… Eller, ni anställer naturligtvis flera tusen människor för en spottstyver som bygger åt er, under ledning av en byggmästare. En arkitekt har utformat ett förslag till hur byggnaden ska se ut, men några byggnadstekniska lösningar finns inte med. Det är en ren utseendemässig ritning som byggmästaren går efter.

Krom, stål och glas är inget man kommit på tanken att pryda hus med än. Det här däremot, tre olika sorters marmor - det är grejer det! Mycket rysch pysch, det tycker ni är skitsnyggt!


Bygget går bra, ser schysst ut och följer ritningarna. Men allt eftersom tiden går inser ni att det kommer nog bli en del problem med kupolen. Den ska ju enligt ritningen bli rätt stor, högre än de båda andra stora kupolerna som tidigare byggts. Ni vill alltså ha den största kupolen i VÄRLDEN! Ni är ju bäst och rikast så varför nöja sig med något mindre?

Problemet är bara att den ena av dessa kupoler byggdes av romarna, och ingen kommer längre ihåg hur de bar sig åt. Den andra tycker ni är ful. Där har man använt sidobyggnation för att stödja upp tyngden från kupolen, och den där sidobyggnationen, eller stödbågar som det också kallas är skit som barbariska tyskar använder, så det vill inte ni ha. Er kupol ska vara stor, men framför allt snygg och elegant. UTAN stödbågar!


Fula stödbågar till stöd för byggnad nummer två.


Så, vad gör ni? Typ ingenting.

Det där kommer nog att lösa sig med tiden. Någon lär i en snar framtid komma på hur man ska göra. Gubbarna får fortsätta bygga så länge de kan. Det där med kupolen lär nog få lösning snart. (Med andra ord, ni är helt knäppa i huvudet, vem börjar ens bygga något så stort utan att veta HUR man ska göra INNAN man startar?!)

När sedan hela byggnaden är klar (förutom det där lilla problemet med kupolen) inser ni att något måste göras. Ingen arkitekt eller byggmästare i hela landet eller ens i hela världen (som vid denna tid var mycket mindre, eftersom en massa kontinenter inte blivit upptäckta ännu) har givit sig till känna, och således vet nog ingen hur ert storbygge ska fixas till. Därför utlyser ni en tävling där konstnärer, guldsmeder, arkitekter och andra tekniskt kunniga får delta.

Det tar en jäkla massa tid, medan byggnaden står där med ett stort hål i taket i väntan på lösningen. Men det skiter ni i, det viktigaste är att kupolen kommer att komma upp i samma stil som ni bestämt från början, och att den blir stor. Ni får tävlingsresultatet och två killar verkar ha spännande idéer. De får börja jobba tillsammans (SMART igen, nissar, de två största konkurrenterna ska samarbeta! Hur tror ni det går?!).


Fortsättning följer inom kort…

Pingeling!

lördag 6 oktober 2007

Ferrari eller McLaren?

Min förre pojkvän var oerhört intresserad av Formel 1. Efter ett tag smittade det väl av sig på mig med hjälp av att det gick så bra för Mika Häkkinen. Det är alltid roligt när finländare blir världsmästare! Jag höll dessutom på att bejaka mitt finska påbrå som mest genom att vara i finland och jobba en sommar, samma sommar som Mika Häkkinen blev världsmästare. Då fick jag se och ta del i hysterin på riktigt nära håll.


Världens bästa Mercedesreklam!

Mika lade ner sin F1-karriär för att vara pappaledig åt Hugo, och då skaffade hans stall, McLaren-Mercedes genast en ny finländsk förare, nämligen Kimi Räikkönen. Den begåvade unge (och snygge) Kimi med sina isblå ögon ersatte naturligtvis snabbt Mika i allas hjärtan och McLaren-Mercedes hade en ny finsk stjärna. Detta gjorde ju också att de starkt befäste sig om den finska publiken och om mig. McLaren var mitt team!

Men till denna F1-säsong fick jag ett problem. Kimi har bytt och kör numera för Ferrari som hela tiden varit det stora konkurrentteamet, det stall som McLaren hela tiden tävlat mot. Nu utan Schumacher, men med Kimi. Så, när jag nu avskytt Ferrari i flera år, ska jag plötsligt börja älska dem istället? För att Kimi numera kör för dem?!

Kimi i sin numera röda Ferraridräkt - hata eller älska?!

Säsongen kom igång utan att jag bestämt mig, även om det lutade åt Kimis håll. McLaren hade ju inte försett honom med tillräckligt bra bilar för att han skulle kunna bli världsmästare för dem, så självklart byter han till konkurrenterna. Kimi vinner första loppet för säsongen och allt ser väl ut.

Sedan kommer McLarens ny unge oerfarne förare Lewis Hamilton och kör formidabelt. Han blir tvåa och sitt sjätte lopp vinner han, medan det börjar gå sämre för Kimi. Lewis är sensationellt bra sitt första år som F1-förare, och har stor möjlighet att redan i år bli världsmästare. Dessutom verkar han oerhört sympatisk och plötsligt börjar det som Kimis kritiker hävdat ett tag att ha lite sanning i sig: Kimi kanske kör för hårt med bilarna, så att de går sönder... Jag börjar vela i mitt beslut att vara Ferrarisupporter.

Nu äntligen till Florensanknytningen. En av kvällarna då vi var där blev vi hämtade vid hotellet av Nic och hennes far.Vi skulle äta middag hemma hos dem, men innan dess tog de oss till Forte Belvedere för att titta på utsikten och se solen gå ner över Florens. Där pratade Mr Emerson med Nics far bland annat om vilka bilfärger som var vanliga i Italien, jämfört med i Sverige (enkel konversation, alla kan färger och ordet bil oavsett hur mycket man glömt av ett språk man en gång har läst). Vi hade funderat över bilfärgerna tidigare (typ silvermetallic i Sverige, mycket rött i Italien). jag blir inkastad i konversationen och får förklara att jag inte är intresserad av bilar alls. Något Mr Emerson snabbt konstaterar vara osant eftersom jag gillar Formel 1.

Solnedgång över Florens.


Jag erkänner och får samtidigt förklara mitt dilemma över denna säsong för Nic. Nic förstår men menar att det är LIVSVIKTIGT att följa en förare framför ett team och att Kimi gör MYCKET bättre resultat i Ferrari och att jag inte ens borde tänka tanken på att stanna hos ett så URFÅNIGT stall som McLaren.

Ferrari är ett italienskt stall. Nic vill bara få över mig på deras sida. De bryr sig mindre om förarens namn är Michael Schumacher eller Kimi Räikkönen, så länge det går bra för bilen.

Ja, så vad ska jag göra? Tydligen borde jag gilla Ferrari eftersom det både är finskt och florentinskt rätt att göra det.

Så snälla Lewis Hamilton. Varför är du så trevlig och begåvad? Varför leder du poängligan med bara två lopp kvar, och varför har du kvalat in som bästa förare till morgondagens och säsongens näst sista lopp? Det hade varit mycket enklare att vara Ferrarisupporter om du inte gjorde det.

Snälla du, gå inte och bli världsmästare ditt första Formel 1-år. Jag klarar inte av att vara Ferrarisupporter om du gör det!