Berlusconi och flickorna

Sist jag skrev om italiensk politik var för ungefär ett år sedan. Jag har funderat på att göra det flera gånger, eftersom Silvio Berlusconi inte sällan kväker ur sig rent sensationella grodor, som gör att man bara står och gapar. Hade vilken annan ledare som helst sagt att Obama är en solbränd kille eller att jordbävningsdrabbade människor i Italien som förlorat allt bara ska se situationen som en campinghelg... Ja då hade den ledaren varit tvungen att avgå på stört.

Men som vi alla vet överlever Berlusconi allt, och alla vi andra i omvärlden står och fortsätter gapa av förvåning. För min del är det inte mycket nytt som hänt som man kan kommentera. Berlusconi säger något dumt, det slätas över, han sitter kvar. Det finns inget att skriva om! Det är samma gamla vanliga.

Därför var det väldigt intressant att läsa Peter Loewes artikel i DN, där Berlusconis fru som nu begärt skilsmässa, mer eller mindre fungerar som opposition i Italien. Berlusca har överlevt allt möjligt under sin politiska karriär, men inte detta. För trots att artikeln ovan publicerades den 17 maj (då jag var i England, och ja, det är först nu jag kommit ikapp med mitt läsande) följde DN upp med denna artikel igår. Där skriver Peter Loewe igen om Berlusconis situation och att EU-valsdiskussionerna i Italien numera handlar mer om Berlusconis umgänge med minderåriga flickor än om EU-frågor.

När nu äntligen EU-valsdiskussionerna kommit igång riktigt hälsosamt runt om i Europa och Sverige, diskuterar man alltså om varför Berlusconi var med på en tjejs 18 års fest tidigare i år. Jag kan inte annat än att skaka på huvudet, men önska Veronica Lario och alla vackra flickor lycka till i stjälpandet av denna fula gubbe!

Vad har jag haft för mig?

Jag har varit på resande fot i över två veckor, kom hem igår kväll. Därav det sparsamma bloggandet. Nu kommer en snabb uppdatering, häng med:

Var i Stockholm på jobbuppdrag. Om kvällarna passade jag på att gå på bio (Wolverine och Star Trek), besöka min kusin och hennes lilla familj och hamnade även på Nationalmuseums utställning om Pre-Rafaeliterna som var mycket spännande, och jag nog kommer att göra ett utförligare blogginlägg om snart!

Introduktion till PRB-utställningen som till och med finns upplagd på YouTube! Eloge till museet för denna modernitet!

Efter Stockholmsveckan tog jag mig via Halmstad, Lund, Köpenhamn och Stansted äntligen till Cambridge för att hälsa på min syster. Det var fantastiskt roligt, vi hann med att gå på hattutställning i London, jaga rätt på en fantastisk klänning till mig, samt punta på Cam! Puntandet gjorde verkligen hela resan, även om vi bara var iväg en enda timme.

Jag försöker staka oss rakt på Cam, det går inte så bra. Syster min plockar fram sin kamera för att fotografera sitt eget King's College som vi strax tar oss förbi.

Sedan bar det av till Öland. Tack vare min snälla morbror och moster kunde jag åka bekvämt i bil från Svågertorp i Malmö, istället för tåg hela vägen från Kastrup. Mr Emerson mötte sedan upp oss i Kalmar, och jag fick byta bil. Hela Ölandsvistelsen spenderades i Segerstad, där Mr Emersons storebror giftes bort med söta rara Camilla.

Jag och mina svärsystrar (bruden i mitten). Jag fick tillåtelse att ha min fantastiska klänning från Karen Millen i Cambridge, även om den var vit.

Igår när vi skulle åka hem därifrån råkade vi dessutom ut för ytterligare äventyr. Katten ville hellre stanna på Öland än åka bil, och alla Ölandsturistande bilister skulle över bron samtidigt (olycka och köer).

Men hemma är vi nu, och vardagen återkom. Men det är en fantastisk vardag att komma tillbaks till, när det första man möter på väg från bilen är detta:

En rosa iris jag snott någonstans - minns ej var! Blommade inte förra året.

Iris sibirica,alltid först och alltid praktfull!

En mer utförlig irisrapport kommer när alla väntande knoppar slagit ut! (Speciellt som ett par internationella växtforum länkade till min lilla blogg och jag fick upp besöksantalet, hahaha!)

Hittebarnsluckor nu som då

Det här är ett par keramikreliefer som pryder Spedale degli Innocenti i FLorens. Det betyder något i stil med "De oskyldigas sjukhus" och var ett av världens första officiella barnhem, eller hittebarnshus som de också kallades.

Liksom många andra av Florens barmhärtighetsinrättningar byggdes denna på uppdrag av ett rikt textilhandlar skrå, i detta fall sidenhandlarnas skrå. Anledningen till detta var många - man ville visa andra att man hade råd att skänka bort en arkitektritad byggnad, man ville blidka kyrkan som ju inte alltid var glad åt att människor bar rikedomar som siden som vanlig beklädnad. Man ville också hävda skrået bland andra skrån och handelsmän, och en barmhärtighetsinrättning som denna var dessutom ett sätt att blidka upprormakare - man delade med sig av sitt överflöd.

Hittebarnshuset i Florens byggdes under början av 1400-talet efter ritning av den berömde arkitekten Filippo Brunelleschi som jag skrivit lite om tidigare (se del 1 och del 2). Han är mest berömd för sitt arbete med kupolen till Santa Maria del Fiore (katedralen) i Florens och hittebarnshuset byggdes i anslutning till Florens andra kyrka helgad åt Jungfu Maria: Santissima Annunziata. Kyrkan och barnhemmet har fasader åt samma torg.

Spedale degli Innocenti, vackra valvbågar med de blåvita medaljongerna

Keramikrelieferna tillkom efter Brunelleschis död och gjordes av en ung konstnär, Andrea della Robbia (som senare kom att bli en av de största skulptörerna). Alla relieferna, eller medaljonerna föreställer spädbarn i linda, med olika ansiktsuttryck. Vissa ser väl någurlunda nöjda ut, andra tycker jag ser både ledsna, sjuka och till och med arga ut.

Sedan var det väl inte heller enbart friska och glada ungar som lämnades in på barnhemmet heller. Det var oönskade barn som tillkommit av misstag eller övergrepp och även många sjuka och handikappade barn vars föräldrar inte hade råd att ge dem den medicin de behövde.

Hur barnen lämnades in är ytterligare en speciell grej med det här hittebarnshuset. Tidigare var det vanligt att oönskade barn lämnades på trappen till kloster och kyrkor, utsatta för vind, regn, låga temperaturer och i vissa trakter även rovdjur. Naturligtvis kunde man lämna ett barn i händerna på en nunna eller liknande, men då blev överlämnandet inte särskilt anonymt. Därför förseddes byggnaden med en lucka och en roterande platta, så att man kunde föra in barnet inomhus, och ändå behålla sin anonymitet. Denna nymodighet ansågs modern och human, och många andra kyrkor/hittebarnshus införde liknande mekanismer.

Barnhemmet och även luckan användes fram till 1875. Ungefär vid samma tid blev det tillåtet att föda barn anonymt på sjukhus där mödrarna sedan kunde lämna sina oönskade spädbarn.

Ungefär här borde således detta inlägg avslutas.

Men faktum är att det bara för ett par år sedan återinfördes liknande luckor på sjukhus i Italien. Ett sjukhus som ligger i en av de fattigaste delarna av Rom, införde detta bland annat. Stadsdelen bebos av många invandrare, legala som illegala, och många illegala invandrare tror att de deporteras om de åker till myndighetsstyrda sjukhus. Därför föder många barn utanför sjukhusen, och många vänder sig heller inte till sjukhusen om barnen insjuknar i något. De sociala myndigheterna fick ett oroande ökat antal övergivna barn som lämnats i containrar och liknande, varav flera barn inte alltid överlevde. För att minska dessa siffror och hjälpa förtvivlade mödrar infördes lucksystemet igen. Läs mer om det moderna lucksystemet i IHT här! Mycket intressant artikel!

Modern luckinlämning

Jag tycker sådana här paralleller är fantastiskt intressanta! Historien går i cirklar och trots att mer än 500 år har gått har vi samma problem än idag. Barn överges av av samma orsaker nu som då.

Årets första maj skylt

Har idag för första gången demonstrerat i Halmstad på första maj. Visst saknar jag vännerna, storleken och de förberedda SSU-arrangemangen från Malmö, men det här gick klart an det också! Speciellt som jag fick gå bakom den här skylten hela vägen... Det är inte helt sant, men det är ingen hemlighet att jag varken gillar Berlusconi eller Reinfeldt. Högern har olika ansikten och inget av dem är bra.

SSU äger!