Paket från La Befana!

Jag är ledsen att jag inte varit så aktiv här de senaste två veckorna. Det är lite för mycket som händer i mitt liv, så jag hinner inte med allt jag borde. Kort sagt håller jag på att förhandla om ett nytt jobb, som är besvärligt eftersom arbetsgivaren inte är svensk. Dessutom mår min mormor sämre och sämre, och Mr Emersons arbetssituation är heller inte helt spiksäker. Jag har också svårt att komma på bra ämnen att skriva om när jag är på dåligt humör, och mitt humör har verkligen svajat den senaste tiden.

Så, när det dimper ner försenade julklappar, eehm, eller snarare häxgåvor, i brevlådan glömmer man allt tråkigt och tackar för ämnet att skriva om, som man fått gratis!

Som ni vet skickar jag och Nic ofta paket till varandra, särskilt kring jul (läs om senaste paketet (ej jul) här). Jag har alltid ångest över vad jag ska lägga i paketen, för så bra choklad för så relativt låga priser som de har i Italien, det har vi helt enkelt inte i Sverige. När jag kan tar vi oss till Hovby no 9 i Lund, som har en liten men härlig chokladfabrik. Det är inte billigt, men väldigt gott! Dessutom är det människor med humor som driver stället, kolla in hemsidan: Things are getting worse! Please send chocolate!

Julpaketen brukar jag tycka är enklare att göra, för vi bakar och kokar en massa godsaker som är lätt att skicka iväg: pepparkakor, knäck och mozartkulor till exempel. I år skickade jag dessutom tre muminskålar, att komplettera de tre muminkoppar Nic och hennes föräldrar tidigare fått. Allt väl emottaget!

Nic hann dock inte få iväg sitt paket innan jul, utan satsade istället på en italiensk häxhögtid. Så mitt paket kom inte tomten med, utan La Befana! La Befana, häxan, kommer med godis och små presenter till barn på kvällen den 6:e januari. Snälla barn får godis och presenter, elaka barn får kol och aska. Eftersom det inte existerar några perfekta barn har traditionellt godis uppfunnits för ändamålet: sockerkol. Stenhårt sött godis, som påminde mig lite om polkagrisar faktiskt!

Hela innehållet i det blå julpaketet!

La Befana ska lägga sakerna i en strumpa, och jag fick mycket riktigt all fantastisk choklad OCH kolbiten i en röd strumpa! Innan hon går ska La Befana sopa golvet i hemmet, vilket hon INTE gjorde, men gärna hade fått göra. ( Nu får Mr Emerson göra det istället, eftersom jag rymmer till Göteborg om några timmar.) Kanske lät hon bli sopandet eftersom vi inte bjöd henne varken på mat eller på ett glas rödvin.

Jag tycker traditionerna om La Befana påminner om massvis av gamla traditioner vi har och har haft i Sverige också. Vi ställde ut mat till gårdstomten till jul förr och han ställde i ordning saker man glömt framme, godis och små presenter låter mer som påskharen och kolet? Jo, La Befana kommer genom skorstenen, precis som tomten. Men jag klagar inte. Alla som kommer hit med godis och presenter är hjärtligt välkomna!

Sockerkolbiten! Ser mer ut som vulkansten än träkol, och smakar inte alls lakrits, bara socket och kanske en aning pepparmynta.

Övrigt i paketet fanns min favoritchoklad från Caffarel, linser, som är traditionellt att man äter på nyår i Italien (de får Mr Emerson ta hand om), kex, prover från l'Erbolario (som vanligt och dyrt!) och så mandelkakan, Panforte, som jag fått en gång om året, riktigt länge nu.

Så, med munnen full av choklad, glömmer jag allt tråkigt för stunden, och ger mig iväg för att umgås med mina syskon i Göteborg. Om det finns någon choklad kvar när jag kommit fram, så får jag vara La Befana för dem och dela med mig (pasta och björnbärspaj ska jag få på lördagskväll, så jag måste nog sopa åt dem, trots allt…).