Hittebarnsluckor nu som då

Det här är ett par keramikreliefer som pryder Spedale degli Innocenti i FLorens. Det betyder något i stil med "De oskyldigas sjukhus" och var ett av världens första officiella barnhem, eller hittebarnshus som de också kallades.

Liksom många andra av Florens barmhärtighetsinrättningar byggdes denna på uppdrag av ett rikt textilhandlar skrå, i detta fall sidenhandlarnas skrå. Anledningen till detta var många - man ville visa andra att man hade råd att skänka bort en arkitektritad byggnad, man ville blidka kyrkan som ju inte alltid var glad åt att människor bar rikedomar som siden som vanlig beklädnad. Man ville också hävda skrået bland andra skrån och handelsmän, och en barmhärtighetsinrättning som denna var dessutom ett sätt att blidka upprormakare - man delade med sig av sitt överflöd.

Hittebarnshuset i Florens byggdes under början av 1400-talet efter ritning av den berömde arkitekten Filippo Brunelleschi som jag skrivit lite om tidigare (se del 1 och del 2). Han är mest berömd för sitt arbete med kupolen till Santa Maria del Fiore (katedralen) i Florens och hittebarnshuset byggdes i anslutning till Florens andra kyrka helgad åt Jungfu Maria: Santissima Annunziata. Kyrkan och barnhemmet har fasader åt samma torg.

Spedale degli Innocenti, vackra valvbågar med de blåvita medaljongerna

Keramikrelieferna tillkom efter Brunelleschis död och gjordes av en ung konstnär, Andrea della Robbia (som senare kom att bli en av de största skulptörerna). Alla relieferna, eller medaljonerna föreställer spädbarn i linda, med olika ansiktsuttryck. Vissa ser väl någurlunda nöjda ut, andra tycker jag ser både ledsna, sjuka och till och med arga ut.

Sedan var det väl inte heller enbart friska och glada ungar som lämnades in på barnhemmet heller. Det var oönskade barn som tillkommit av misstag eller övergrepp och även många sjuka och handikappade barn vars föräldrar inte hade råd att ge dem den medicin de behövde.

Hur barnen lämnades in är ytterligare en speciell grej med det här hittebarnshuset. Tidigare var det vanligt att oönskade barn lämnades på trappen till kloster och kyrkor, utsatta för vind, regn, låga temperaturer och i vissa trakter även rovdjur. Naturligtvis kunde man lämna ett barn i händerna på en nunna eller liknande, men då blev överlämnandet inte särskilt anonymt. Därför förseddes byggnaden med en lucka och en roterande platta, så att man kunde föra in barnet inomhus, och ändå behålla sin anonymitet. Denna nymodighet ansågs modern och human, och många andra kyrkor/hittebarnshus införde liknande mekanismer.

Barnhemmet och även luckan användes fram till 1875. Ungefär vid samma tid blev det tillåtet att föda barn anonymt på sjukhus där mödrarna sedan kunde lämna sina oönskade spädbarn.

Ungefär här borde således detta inlägg avslutas.

Men faktum är att det bara för ett par år sedan återinfördes liknande luckor på sjukhus i Italien. Ett sjukhus som ligger i en av de fattigaste delarna av Rom, införde detta bland annat. Stadsdelen bebos av många invandrare, legala som illegala, och många illegala invandrare tror att de deporteras om de åker till myndighetsstyrda sjukhus. Därför föder många barn utanför sjukhusen, och många vänder sig heller inte till sjukhusen om barnen insjuknar i något. De sociala myndigheterna fick ett oroande ökat antal övergivna barn som lämnats i containrar och liknande, varav flera barn inte alltid överlevde. För att minska dessa siffror och hjälpa förtvivlade mödrar infördes lucksystemet igen. Läs mer om det moderna lucksystemet i IHT här! Mycket intressant artikel!

Modern luckinlämning

Jag tycker sådana här paralleller är fantastiskt intressanta! Historien går i cirklar och trots att mer än 500 år har gått har vi samma problem än idag. Barn överges av av samma orsaker nu som då.

Problemet med kupolen del 2

Sammanfattning: ni är störst bäst och framför allt rikast, och vill få en byggnad som är det samma. Byggnaden ska prydas med världens största kupol, men ingen vet hur den ska byggas. Genom en tävling har ni i alla fall lyckats få fram två killar som verkar ha koll.

Den ene killen, inte så trevlig men tydligen smart, vi kan kalla honom Filip, han har i alla fall en idé om hur man ska få upp stenblocken till den höga höjd som själva kupolen ska börja från. Ni låter myndigt honom börja med det.

Killen konstruerar en hiss i trä som dras av oxar. Någon så stor hiss som orkar lyfta marmorblock på 500 kg har aldrig tidigare byggts. Skitbra, men ni vill ändå att Filip ska jobba ihop med den andre killen, trots att han (som får heta Gilbert) inte alls gör så mycket. Men, vad gör man. Gilbert är trevlig, det är inte Filip. Så Filip blir arg och bestämmer sig för att låtsas vara sjuk ett par dagar. Gilbert reder ju inte alls ut situationen utan Filip, och då först erkänner ni att det nog är Filip som ska leda jobbet. Filip återvänder dagen därpå frisk som en nötkärna.

Eftersom det går så bra för Filip att bygga stommen till kupolen ger ni honom tveksamt men till sist oundvikligen jobbet att bygga hela kupolen. Ni inser till slut att även om killen inte är trevlig, så verkar han trots allt vara den enda i hela världen som kan fixa till er kupol.

Detta är precis vad Filip har väntat på. Han har till och med varit och tittat på den kupol som romarna byggde för att lista ut hur just er kupol ska byggas. Problemet han har är er och er numera rätt ålderstigna arkitektplan som ni absolut inte vill ändra på. Han får inte bygga några stödbågar som kan hjälpa till att hålla uppe tyngden och han får inte bygga i igloostil, det vill säga jämna runda ringar som stödjer sig själva med ett jämnt tryck (fråga ingenjören, jag vet inte hur, bara ATT det funkar!). Inget av dessa tillåter ni honom att göra – den enda som vet hur den ska byggas – hans förslag förkastas! Kupolen ska vara elegant och äggformad, det är bestämt sedan länge!

Tja så Filip har inte mycket annat att göra än…
ATT LURA ER SÅ MYCKET HAN BARA KAN!

Han bygger två valv, ett inre och ett yttre som tillsammans kan bilda kupoltaket. Det inre byggs i igloostil men det yttre, får den silhuett som ni så hårdnackat håller fast vid. Det yttre skalet skyddar det inre från stormar och oväder, men det inre bära upp tyngden för båda skalen och toppen. Detta kräver att det inre skalet är extra starkt. Ringarna som det inre skalet består av (kom ihåg igloon) förstärks med järnkedjor.

Arbetare, hmm, nej fel... Turist på väg ned mellan det inre och det yttre skalet av kupolen.

Dessutom smygbygger han sidostöd i form av utbyggnader vid sidan om huset. Han övertygar er om att ni behöver det extra utrymmet men egentligen ser han bara till att den 37 000 TON tunga kupolen har extra stöd.

I slutändan får ni både iglookupol och stödbågar – utan att ni ens vet om det.

Även om Filip inte gillar er gillar han i alla fall de arbetarna som bygger på huset dagarna i ända, sex dagar i veckan, tio timmar om dygnet, för era surt betalda ören. Han ordnar väl belysta trappgångar och inför strikta regler på byggplatsen. Två trappor används endast för att gå upp i, och två andra endast för att gå ned i. Inga verktyg får heller lämnas kvar efter arbetsdagens slut. Med hjälp av detta sker inte ens fyra dödsfall på hela kupolbygget under hela den livstid som Filip lägger ner där. Detta utan att folk hade skyddskläder, hjälmar eller lyftkranar!

Slutresultatet är i alla fall alla nöjda med, se nedan!

Santa Maria del Fiore, Florens katedral, med STOR kupol.

Och detta är inte påhittat, det är ren renässanshistoria:

• Ni – ullhandlarskrået. Ni importerar ull och färgämnen, färgar ullen och väver tyger av den. Hela världen handlar av er, för ingen annan får fram samma färgkvalitet någon annan stans. Hela staden är beroende av er sysselsättning.
• Filip – Filippo Brunelleschi (arkitekt i första hand)
  
• Gilbert – Lorenzo Ghiberti (guldsmed i första hand)
  
• Byggnaden – Florens katedral även kallad Santa Maria del Fiore och Il Duomo
  
• Romarnas kupolbyggnad - Pantheon i Rom
• Kupol med stödbågar - Hagia Sofia i Istanbul
• och sen tog det mellan 1296 och 1469 att få färdigt hela bygget.

Pingar del 2...