tisdag 7 oktober 2008

Diana Wynne Jones

En av mina absoluta favoritförfattare är Diana Wynne Jones. När jag var en tio-elva år hade jag turen att höra ett boktips på radion samma dag som vi skulle till biblioteket. Jag hade också tur att komma ihåg boktipset, när vi var där, och lånade boken.

Boken var Trollkarlens slott (originaltitel Howl's moving castle) och det var efter det länge "den bästa bok jag läst", som man skrev i klasskamraternas "Mina vänner"-böcker. Det var verkligen en bok som hade allt. Magi, mystik och fantasi. En historia som överraskade och fick en att le. Och precis lagom mycket kärlek för en tioåring att bli helt fast. Så jag läste alla böcker av Diana Wynne Jones som fanns att låna, och sedan lånade jag om dem och läste dem igen. Men nya böcker kom alltför sällan och jag började läsa annat. Även om jag totalt sett läste om Trollkarlens slott säkert en fem-sex gånger.

Det här omslaget hade Trollkarlens slott första gången jag läste boken. Långt innan nyutgåvan vid namn Det levande slottet.


Därför var det först under slutet av min studenttid som jag återupptäckte Diana Wynne Jones. Min kära syster hade köpt två böcker på Science-Fiction Bokhandeln, som jag lånade och läste. De var på engelska och outgivna på svenska. Åter en gång öppnades hela den fantastiska värld som Dianas böcker alltid skapar, för mig. Jag behövde det här slaget i skallen för att upptäcka allt som fanns utgivet i England men inte här, för att få fortsätta läsa. Nu besöker jag alltid SF-bokhandeln när jag är i Stockholm (sällan), Göteborg (oftast) eller Malmö (varför fanns den inte där när JAG bodde i Malmö!?!?) och allt som oftast kommer jag ut därifrån med nya böcker inhandlade.

Eftersom jag är boknörd, måste böckerna vara snygga. Och böckerna i en serie måste vara av samma storlek och ha samma layout för att jag ska köpa dem. När jag var i Göteborg i juni i år blev jag därför glatt överraskad över att få se HELA Chrestomanci-serien i en snygg utgåva (inhandlades) samt en fortsättning på Trollkarlens slott (Score! "House of many ways" – inhandlades). Jag behöver väl knappast säga att besöket på SF-bokhandeln blev kostsamt!?

Nu under sommaren har jag läst halva Chrestomanci-serien som totalt består av sex böcker. Jag har tidigare läst de som var utgivna på svenska, som naturligtvis inte är utgivna i rätt ordning. Men jag har mycket nytt att se fram emot i alla fall!

Volym två av tre, samlade Chrestomanci-berättelser


En av de böcker jag inte läst förut var "The Magicians of Caprona", som jag avslutade tre veckor sedan. Den utspelar sig i den lilla (påhittade) staden Caprona i ett alternativt Toscana, Italien. De duktigaste magikerna i staden och i världen, kommer från två familjer, som naturligtvis inte står ut med varandra. Ur barnens synvinkel får man sedan följa hur det går sämre och sämre för staden och hur de omgivande staterna Pisa, Siena och Florens förenar sig i krig mot Caprona.

Det finns inga tidsangivelser att gå efter, eftersom alla historier i Chrestomanci-serien utspelar sig i andra världar än vår, även om alla (inklusive vår) är tätt förbundna. Tydligt är dock att The Magicians of Caprona utspelar sig i en tid då staden fortfarande styrs av en hertig, och man lever hela släkten samlad i stora hus. Kanske 1500-eller 1600 tal?

Jag verkligen älskar det här! I en och samma bok får jag uppleva Diana Wynne Jones' fantastiska värld med magi och utmaningar OCH kan uppskatta de historiska beskrivningarna av en italiensk stadsstat. Diana kan sina saker, hon är alltid påläst. Jag har verkligen njutit av läsningen och kan alltid rekommendera DWJ!

PS: Hayao Miyazakis film, Det levande slottet, bygger på DWJ's Trollkarlens slott, om ni inte visste det.

2 kommentarer:

Markus Blomberg sa...

Tror du att jag hade tyckt om "Howl's Moving Castle"? Hade varit sjukt soft att läsa 'filmen som bok', gillade den starkt.

Lucy Honeychurch sa...

Filmen är starkt influerad av boken i början, men sedan har de olika slut. Jag tycker bättre om boken och föredrar andra filmer av Myiazaki framför den här. Men det är inte så konstigt. Annars så anser jag att man aldrig förlorar något på att läsa en bok, så LÄS!