Grattis – du ska till Helsingfors!!!

Mesa inte, försök inte ändra resmålet till en Kanarieholme eller Köpenhamn. Vänta ska jag berätta vad du ska göra, hur du ska bete dig och vad du ska se.

Förberedelser: Innan resan är det jättebra om du kan lära dig några finska fraser. Att komma som storsvensk och förvänta sig att alla pratar svenska kan upplevas som förmätet. Att direkt gå på engelskan är nedvärderande för de som faktiskt pratar svenska. Bäst är att kunna säga på finska att man inte talar språket och gärna pratar svenska eller engelska istället, så att personen man pratar med själv får avgöra vilket språk den vill kommunicera på. Fraserna du i så fall behöver är:

Minä en puhuu suomea. (Jag pratar inte finska)
Puhutko sinä ruotsia tai englantia? (Pratar du svenska eller engelska?)

I övrigt kan det vara bra att kunna säga tack (kiitos), god dag (hyvää huomenta, eller bara huomenta) och ja tack/nej tack (kyllä kiitos, ei kiitos).

Sedan brukar ju svenskar ha svårt med uttalet, vilket kan irritera mig till döds, eftersom det inte är svårt, bara ovanligt. Det brukar gå utmärkt om man anstränger sig lite. ANSTRÄNG ER! Den som nu inte klarar att uttala mitt efternamn får stryk!

U uttalas som svenskans O
O uttalas som svenskans Å

Två lika vokaler efter varandra ska uttalas långt, man säger inte kitos när tack ju heter kiitos [ki:tås]. Och se up med vokalerna: tuli (eld), tuuli (blåst), tuoli (stol).

Under resan:tar man flyget är det som vilken annan resa som helst. Åker man Finlandsfärja får man en reseupplevelse i sig. Detta ska du i så fall passa på att göra:

• Boka biljetterna i god tid om du reser under sommaren. Båtarna är proppfyllda!
• Gå ut på däck och kolla in skärgården med massor av tjusiga hus och vinka till förbipasserande båtar.
• Ät medhavd kvällsmat, men lägg en 50-60 kr på frukosten och ät tills du storknar av frukostbuffén istället.
• Köp godis och alkoholhaltiga drycker på hemresan så slipper du kånka flaskor. Men kolla gärna in priserna!
• Kolla in läget på discot och barer (varning för finsk tangokaraoke) men kom ihåg frukostbuffén.
• Finland ligger en timme före oss i tid, så man är framme fortare än man tror. Gå upp i tid och ät frukost i lugn och ro medan färjan kryssar in till Helsingfors mellan kobbar och skär.

Helsingfors hamn med Finlandsfärjor.

Framme i Helsingfors:

centrala Helsingfors är ganska litet, så det är gångavstånd till allting. Mycket byggdes upp under 1930-talet, så det är väldigt stilrent. Snygg, ljus funkis. Äldre hus från 1800-talet och den finska nationalromantiken finns också, vilket givit Helsingfors smeknamnet Lilla S:t Petersburg. Ta en promenad längs Esplanaden, gå en bit längs Mannerheimsgatan (affärer, moderna konstmuseet Kiasma) sväng ned mot Järnvägsstationen (snygg, nationalromantisk byggnad) och gå mot Senatstorget med den vita domkyrkan (ännu snyggare, kritvit kyrka). Då har du sett centralaste Helsingfors på en enkel spatsertur.

Viktigaste sevärdheterna:

du hinner med att se de flesta sevärdheterna på ett par dagar eller en långhelg i Helsingfors.
• Sveaborg – finns med på Unescos världsarvlista och är ett par öar hopbyggda av nästan enbart försvarsbyggnader av olika slag. Sveaborg har aldrig erövrats i krig. En utmärkt utflykt för en dag, med badplats.
• Ateneum – konstmuseum med äldre konst. Personligen så föredrar jag Ateneum framför Kiasma (modern konst), men det är en smaksak. Här finns massor av klassiker, Helene Schjerfbecks Konvalecenten och Akseli Gallen-Kallelas illustrationer av nationaleposet Kalevala.
• Domkyrkan – ett måste! Kolla in utsikten, och sedan resten av byggnaderna kring Senatstorget, för här finns universitetet och stadsrådsborgen bland annat.
• Botaniska trädgården – fullt av växter som tål kallt klimat.
• Riksdagshuset – stort och pampigt, med många guidade turer.
• Kyrkan i berget – En kyrka som ligger insprängd i en bergsklippa.
• Finlandiahuset – en av många byggnader ritade av Alvar Aalto. Konserthus.
• Borgbacken – tivoli med fantastisk Helsingforsutsikt.

Foto inifrån kyrkan i berget.

Shopping:

Helsingfors är fullt av stora varuhus och jättegallerior, där man säljer allt från heminredning till musik och böcker. Man kan lätt spendera en dag enbart med shopping. Fyra butiker/varuhus vill jag dock särskilt rekommendera:
• Stockmanns – motsvarar NK i Stockholm, men är mer vänligt inställt mot vanliga människor. Har allt, verkligen ALLT! Matvaror i källaren, parfymer, kläder, musik, elektronik, böcker och turistsouvenirer.
• Akademiska bokhandeln – bästa bokhandeln i världen. Bättre än SF-bokhandeln. Har allt, på alla språk, och om de inte har kan de beställa hem. Köpte Asterix översatt till Savolaxfinska till pappa i present därifrån till exempel.
• Moomin Shop i KÄMP galleria. Need I say more?
• Arabias fabriksförsäljning vid Arabias porslinsfabrik. Man får ta spårvagnen ut dit visserligen, men man får se så många vackra funkisbyggnader på vägen ut dit att det är värt besväret.

Mat:

enklast och ibland godast är att leta upp en matvarubutik. I brödavdelningen finns massor av fantastisk färdigmat att välja mellan. Karelska piroger, naturligtvis, men även andra piroger (med fyllning av köttfärs, ost, tomat, spenat, feta…) och minipizzor. Utmärkt om man ska iväg till Sveaborg eller porslinsfabriken under dagen. Fika gör man bäst i Glaspalatset längs Mannerheimsgatan.

Nu kan du lugnt säga att du klarat av Helsingfors. Det var väl trevligt? Inget att vara rädd för! Och visst vill du väl åka tillbaka till Nordens bästa och vackraste huvudstad igen snart? Jag har fått många samtal/SMS/mail från vänner som blivit positivt överraskade av Helsingfors, av hur vackert och trevligt där är. Så var ingen mes, banga inte när Helsingforstrippen kommer på tal. Det är värt det!!! Hundra gånger om!!!

Hur det kom sig att jag blev så finsk

När jag var mindre var det nästan en regel att vi åkte till Finland varje sommar. När jag var riktigt liten brydde jag mig inte så mycket om det men när jag blev äldre och ville kommunicera blev det värre. Vi pratade bara svenska hemma, och mina finska släktingar pratade bara finska, med några få undantag. Inte många pratade engelska heller, eftersom det rörde sig om en äldre generation. Pappa är yngst i en syskonskara om sju personer.

(Detta är ju en jätterolig situation i sig, eftersom det betyder att jag har två kusiner som är äldre än min mamma och att jag har flera kusinbarn som då är i samma ålder som jag och mina syskon. Totalt har jag 22 kusiner i Finland. Eller kanske 23 nuförtiden. Jobbigt att hålla reda på.)

Finska flaggan i topp över försvarsön Sveaborg i Helsingfors hamn.

Sommaren 1999 följde jag med min näst äldsta kusin och hennes man, hem. De hade varit på resa i Tyskland och stannade över hos mina föräldrar under sin hemresa. Lite på impuls blev det bestämt att jag skulle hänga på och stanna hos dem en vecka eller två. Det skulle i så fall bli första gången jag åkte till Finland utan mina föräldrar. Jag var lite skrämd, för även om min kusin pratar jättebra svenska (hon är språklärare i svenska och tyska) så skulle jag annars hamna i ett nästan helt finskspråkigt område.

Min kusin bor i Esbo (Espoo på finska) som är Finlands största kommun. Den ligger precis bredvid Helsingfors och i mångt och mycket fungerar den som en sovstad till huvudstaden. Inne i Helsingfors kan man klara sig med svenskan, men i Esbo tycker jag det är lite värre. Hur som helst så hade jag tio trevliga dagar hos dem, där jag åkte in till Helsingfors och upptäckte staden, skrev mängder med brev, läste massor av böcker och lärde mig lite finska. Allt blir så mycket enklare i Finland om man kan några finska fraser. Till exempel bara säga att man inte pratar så mycket finska och att man gärna byter till svenska eller engelska istället.

Akseli Gallen-Kallela's Aino-svit på konstmuseet Ateneum i Helsingfors. Ett besök där är ett måste varje gång jag är i stan.

Men framför allt så lärde jag känna min finska sida.

Min kusin plockade fram fotoalbum med bilder på mina farföräldrar som jag aldrig sett innan (min farmor dog året innan jag föddes och min farfar året efter). Hon konstaterade också att jag hade flera drag som var typiska för min finska släkt, exempelvis mina långa smala fingrar. Det här var en upplevelse i sig, för jag hittade flera små pusselbitar om mig själv och min bakgrund där. Jag tyckte jag blev hel.

Sedan var jag fast. Året därpå åkte jag till Finland och jobbade i sex veckor under sommaren 2000. Höstterminen 2000 läste jag dubbelt och pluggade samtidigt med mina ordinarie studier 20 poäng finska i Lund (vilket var ett jädra pussel att få ihop, och jag hade ingen fritid – jag pluggade hela tiden, så det är verkligen inget jag kan rekommendera).

Och vid den här tiden på året, för nu sju år sedan, bjöd jag in mina vänner i Malmö på en liten finsk fest. För att fira Finlands självständighetsdag den 6 december. Det är nu av samma anledning som min blogg blir ett reellt Italy vs Helsinki och för en vecka kommer att handla om Helsingfors och Finland istället.