Ekorre, squirrel, écureuil & scoiattolo

Jag har berättat vid ett flertal tillfällen att Nic är väldigt förtjust i ekorrar. De betyder tur i Italien, och är rätt så sällsynta. I Sverige, speciellt om hösten då det dräller av ekorrar, har jag ibland svårt att förstå fascinationen. Eller så kanske det bara är på min arbetsplats som är full av olika valnötsträd, ekar, hasslar och vingnötter som det dräller av oförsiktiga ekorrar som hamstrar mat.

Hur som helst. I helgen fick jag träffa på en mycket speciell ekorre som jag själv avgudar, nämligen SPIP. Tydligen är han rätt förtjust i mig också.

De som känner mig vet att jag älskar serier. Fransk-belgiska serier i allmänhet och Spirou i synnerhet. Jag är nyligen hemkommen från bokmässan, och Egmont Serieförlaget, som tagit över stora delar av den svenska serieutgivningen, hade där slagit på stort. De har givit ut nya Spirou-album ett tag, och i år har de dessutom tryckt upp nya upplagor av de Spirou-album som varit svåra att få tag på för oss samlare. Förutom detta hade Egmont också lyckats plocka dit en av de mer kända och uppskattade Spirou-tecknarna, nämligen JANRY!

Det första Spirou-albumet jag läste var ett äventyr av Tome & Janry, det första albumet jag fick i min ägo var skrivet och tecknat av Tome & Janry och det första jag någonsin själv köpte var gjort av Tome & Janry. Äventyren som Tome & Janry gjorde under 80- och 90-talen hör fortfarande till mina absoluta favoriter. Det var därför fantastiskt kul att få träffa Janry och få prata med honom. Jag pratade naturligtvis franska, men fick albumet signerat på engelska trots allt. Han verkade glad över att få teckna Spip åt mig i alla fall!

Albumet som bilden ovan numera finns i är nr 42 i den svenska utgivningen, vid namn Drömfabriken. Det har varit nästintill omöjligt att få tag på i första upplaga och sanslöst dyrt. Det har länge varit det enda album som jag saknat i min Spirou-samling. En första upplaga väger alltid tyngst, men nu har jag en signerad andra upplaga istället, vilket inte är fy skam!

Förutom detta så fick jag ett album till snabbsignerat (nr 41: Uppgörelse i Chinatown, första upplagan (skryt, skryt) som finns för beundran här hemma) och så deltog jag på söndagens korta seminarium som Janry pratade på. Det var intressant, men kunde ha varit mycket bättre om det funnits mer tid och om Janry själv kanske hade kunnat få prata franska med tolk istället för en knagglig engelska. Till exempel tror jag att den fråga jag fick ställa missuppfattades av honom. Jag borde nog ha ställt frågan på min knaggliga franska istället. :) En bild därifrån lyckades jag i alla fall ta med min lilla mobil.

Janry tecknar gymnastikläraren från Den unge Spirou.

För övrigt tycker jag att den stora behållningen av mässan i år var alla möten med intressanta människor och författare. Nog för att jag har med mig kilovis av böcker hem, men det som kommer att ligga kvar i minnet är mitt möte med Ingrid Hedström, att få se Morgan Larsson från P3 hålla Sanning eller Bullshit tävling på SRs scen, att få höra SRs utrikeskorrespondenter berätta om sina liv och naturligtvis få se Janry teckna Spirou-karaktärer på löpande band!

Summary in English: Visited the yearly book fair in Gothenburg this week-end. It was great, as the artist Janry was there too! He drew Spirou with his colleague Tome during the 80:ties and 90:ties. Now they have retired from the original series and make the Adventures of young Spirou. He drew the squirrel Spip for me in an album and signed it. It was the last album I needed for a complete collection! I got both star struck and over the moon happy!

Si j’avais écrit français assez bien, j’aurai écrit une sommaire en français aussi. Mais j’ai seulement rencontré Janry, le dessinateur de Spirou ! Formidable!

Redovisning av sommaraktiviteterna

I början av sommaren lade jag upp min sommarlista här på bloggen. Listan kom till förra sommaren, för att se till så att jag gjorde saker under sommarmånaderna, så att man sen vid höstens början inte stod och undrade vad man egentligen gjort under årets bästa tid. Ett sätt att helt enkelt utnyttja den lilla stund av härligt väder som vi har här i Norden.

Nåväl, det är dags att utvärdera! På det hela taget är jag ganska nöjd med allt jag tagit mig för.

Allmänna aktiviteter:

• Bada utomhus minst 10 ggr
  

  Det börjar inte så bra, för jag har inte badat mer än tre gånger utomhus. Jag är en badkruka nu när jag inte är på Öland så ofta längre. Misslyckats!
  

• Minst två biobesök

  Iron man 14/6, Narnia - Prins Caspian 25/7 och Batman 6/8. Bra jobbat!
  Bonus!
  

• Åka linbana i Pålsbo, S.Sandby och på Norrviken
  

  Vi lagade linbanan på Norrviken, och kommunen lagade den här i Pålsbo och den i S.Sandby finns fortfarande kvar, och jag har åkt allihop!
  

• Besöka minst en utomhusauktion
  

  Det gjorde jag på Öland den 19/7, och kom hem med en snygg stor korg!
  

• Äta middag ute på restaurang minst en kväll
  

  Det har vi gjort ett antal gånger både i Halmstad och i Malmö. Bonus!
  

• Handla glass på SIAs fabriksbutik i Slöinge

  Blev hindrad av Mr Emerson och hans faster att ta mig dit sista helgen i augusti. Men fastern gav mig två liter glass som kompensation. Misslyckats!
  

• Ge sig iväg och tälta en natt
  

  Gjordes mellan den 30-31/8, i samband med släktfest.
  

• Fynda på minst två loppmarknader

  Nästan lyckat, var på en loppis den 19/7 och en den 5/9. Men eftersom jag inte får räkna med saker jag gjort i september så har jag Misslyckats!
  

• Organisera kräftskiva
  

  Världens bästa återkommande kräftskiva gick av stapeln här hemma den 23/8.
  

• Delta/organisera grillfest, helst minst två stycken
  

  En enda liten grillfest var vi med på den 15/8 utanför Getinge. Vi hade en bra i Grötvik också, men den skedde i maj och räknas därför inte. Misslyckats!
  

• Besöka Malmöfestivalen

  Heldag på festivalen den 16/8 med exotisk mat, filmtält med film och filmquiz samt två konserter (Looptroop och Timo)!
  

Resor som planeras:

• Helgvistelse på Öland
  

  Två helger blev det till slut: Midsommarhelgen och 18-20 juli. Bonus!
  

• Dagsutflykt till Köpenhamn

  Skedde redan den 7 juni, med en Spirouklocka med mig hem!
  

• Dagsutflykt till Mölle och Kullaberg
  

  Inplanerad och avbokad. Misslyckats!
  

• Hälsa på i Långasand
  

  Släktfesten gick av stapeln där den 30-31 augusti.
  

• Göteborg – dagsutflykt/helgvistelse

  Var och hälsade på mina syskon 14-15 juni.
  

• En veckas utlandssemester (Heja Charterpriser till Split!)
  

  Det blev inte Split utan Budapest under vecka 27, en resa vi är mycket nöjda med!

Jag bredvid världens största timglas i Budapest. Det tar ett år för sanden att rinna igenom.

Bonus ges till följande:

• Konserter
  

  Fick in Timo och Looptroop på samma kväll, den 16 augusti. Bonus!
  

• Teaterbesök
  

  Astrid-teater i Falkenberg, årets pjäs var Pippi. 3 augusti såg vi den. Bonus!
  

• Båtutfärder
  

  An der schönen blauen Donau i Budapest då vi var där. Donau är INTE blå, snarare grön. Bonus!
  

• Allt på listan som görs fler gånger än angivet.
  

  Öland, biobesök, restaurangmat och allt här under bonus, ger sammantaget sex bonusaktiviteter!

Totalt sex bonusaktiviteter, mot att jag misslyckats med fem aktiviteter. Utav de aktiviteter jag misslyckats med känner jag dock att bara två totalt havererade. Resten har ju gjorts, men inte mellan utsatt tid. Det viktigaste är ju att jag fått ändan ur vagnen och gjort grejer, istället för att stanna hemma.

Jag är väldigt nöjd, eftersom jag bara tagit ledigt en vecka under sommaren, och konstant jobbat annars. Ändå har jag hunnit med mycket. Det som kommer leva med mig längst är nog upplevelserna från Budapest och dagen vi hade på Malmöfestivalen. Juniturerna till Köpenhamn och Göteborg var också bra och vår kräftskiva är alltid fabulös!
Till nästa år måste jag dock skärpa mig med badandet! Allt under fem gångers badande är kasst!

L’Erbolario eller en rolig historia

Sedan Nic och jag började skicka paket till varandra, har det i hennes paket nästan alltid slunkit med varuprover från L'Erbolario. L'Erbolario gör skönhets- och hygienartiklar, allt från schampoo till parfym, hudkrämer och solskyddsmedel. Allt av bästa kvalitet. Första gången det fanns varuprover med i paketet förklarade Nic det med att hon blivit förälskad i hudvårdsserien och nu var fast. Jag vet inte hur hon får tag på varuproverna, men så länge de fortsätter att komma är jag tacksam, för jag har blivit lika beroende jag. Eller, i alla fall av hudkrämerna, för när det kommer saker som flytande talk är jag inte riktigt lika begeistrad. Titta här och här och räkna varuprover som alltid följer med!

I fredags var vi nere på stan, och i en butik med naturapotek hittade jag en hel sektion dedikerad åt L'Elbolarios produkter. Fantastiskt kul, eftersom det var första gången jag fick se originalprodukterna! Även om jag sett och fått prova stora delar av sortimentet (mer än vad de hade inne i butiken) så fanns där ändå saker som jag inte sett förut. En av de saker jag inte sett förut var priserna, och de var inte låga! Mitt varuprovsupplag här hemma måste vara värt en förmögenhet!

Jag pratade i alla fall med den vänliga damen som stod i affären och köpte till slut en DYR förpackning hudkräm. Jag har testat delar i samma serie men inte just denna, men den här ska vara mer anpassad efter min hudtyp, kom jag och damen fram till. Jag brukar aldrig köpa så är dyra grejer, men någon gång ska vara den första.

Stor kasse, liten burk hudkräm och hela mitt upplag av varuprover, allt från L'Erbolario.

Jag och damen pratar vitt och brett om L'Erbolario och deras produkter och om min vänliga brevvän som fixar så bra grejer till mig. Hon är verkligen hur trevlig som helst och frågar till och med om jag vill ta den pyttelilla burken i en special kasse från L'Erbolario (vilket jag absolut vill även om kassen är för stor för den lilla burken). När jag sedan lägger upp mitt körkort, för att kunna betala med kort så byter damen plötsligt språk! Hon har läst mitt finska efternamn, så "Oletko sinä suomalainen?" frågar hon och jag får börja prata finska!!! Jag blir ännu gladare, och även om jag inte kan förklara hela historien om hur det kommer sig att jag bor i Halmstad och varför jag egentligen inte pratar finska PÅ finska utan får göra det på svenska, så har jag förstått vartenda ord hon sagt till mig på finska, vilket är BRA bara det.

Den vänliga damen vill naturligtvis få med mig på finska föreningens möten och berättade att det redan var med en ung tjej som inte pratat finska men som gjorde det hyfsat nu, eftersom hon kämpat med språket och fått hjälp på mötena. Jag blev intresserad, men det var fullt av gamla tanter som ville ha hjälp inne i butiken och Mr Emerson stod utanför och väntade på mig, så jag kände inte att jag kunde prata mer just då. Jag lovade att titta in igen, och det kommer jag absolut att göra, även om L'Erbolarioprodukterna kommer att göra mig utfattig. Först ska jag bara fundera på om finska föreningen kanske är något för mig…

Ut ur butiken klev jag i alla fall med ett strålande humör! Hela denna anekdot (som nu blev ett helt blogginlägg), ihop med hudkräm, finsktalande och L'Erbolariokasse var i alla fall absolut värt pengarna jag spenderade! :D

Lillebror slog storebror

Igår gick Italiens Grand Prix av stapeln. Deltävlingen på Monzabanan inom Formel 1. Monza ligger i Lombardiet i norra Italien, utanför Milano. Monza är hemma arena för det stora italienska Formel 1 stallet Ferrari.

Översiktsbild av Monzabanan, bild från den eminenta hemsidan jag numera inte klarar mig utan; dailyf1.com . De gula cirklarna ska ange var bästa omkörningsområdena ligger.

Det är alltid massivt med Ferrari-fans och en gedigen italiensk publik som Ferrari ska prestera inför, under Italiens Grand Prix. Då Ferrari lyckas på hemmaplan är det alltid stora känslor, passionerat och tårögt av glädje. Jag minns särskilt när Michael Schumacher vann på Monza 2006 och med tårar i ögonen tackade hemmapubliken för allt stöd. Strax därefter meddelade han at han skulle lägga ned sin F1-karriär. Att ta hem segern på Monza är alltid viktigt för Ferrari.

Som de flesta vet är Ferrari ett av de allra bästa stallen. Men det är en sak de inte riktigt klarar, i alla fall inte i år. Det är regn.

Regn var det gott om på Monza under helgen. Speciellt under kvalificeringen på lördagen, men även under början av söndagens lopp. Så fort banan blir blöt blir Ferraribilarna oberäkneliga och svårkörda. Förarna Massa och Räikkönen som vi är vana att se i absoluta toppen, gick istället in på 6:e och 9:e plats.

Men trots detta fick vi höra den italienska nationalsången på Monzabanan igår (för nationalsång spelas först för förare, sedan för bilen). Ett annat italienskt stall går nämligen och vinner hela deltävlingen. Nämligen Toro Rosso. Bakom ratten på Toro Rosso-bilen sitter ingen av de förare som brukar leverera på topp, utan den unge Sebastian Vettel. Toro Rosso och Vettel är de som bemästrar vädret och banan bäst både under kvalificeringen och under loppet. Kvalificeringen gör han bäst av alla och får starta längs fram, och under själva loppet kör han säkert och välplanerat. En vacker seger.

Det här är en skräll. Toro Rosso hette för så sent som för två år sedan Minardi och var då ett riktigt bottenstall. Minardi tog under hela sin verksamma tid aldrig en seger eller ens någon poäng. Nu med den nya finansiären (gissa vilken energidryck?!) har man lyckats med både seger och poäng, på bara två år.

Det här är jätteroligt. Sebastian Vettel är den yngste person som någonsin vunnit ett lopp. Med varje vinst och varje poäng delas prispengar ut, och det är jätteroligt när små stall får vara med och dela på dessa prispengar, istället för att det är de stora drakarna (Ferrari och McLaren-Mercedes) som kivas om dem. De har ju ganska gott om pengar i alla fall. Förhoppningsvis får italienarna också upp ögonen för andra italienska stall än Ferrari. Ferrari själva får fundera på varför lillebror, eller det stall som ärver deras fjolårsmotorer, kan klara sig bättre än de själva.

Segrarna från gårdagens lopp, Heikki Kovalainen (2:a), Sebastian Vettel (1:a) och Robert Kubica (3:a). Bild från dailyf1.com.

Själv tar jag vara på söndagseftermiddagarna och tittar på Formel 1-loppen samtidigt som jag syr (Förresten Helle, dina grejer är klara nu!). Det berättigar att jag sitter mer än två timmar framför TV:n och skriker GO LEWIS HAMILTON! fastän jag borde veta bättre. Personligen är det nämligen varken Toro Rosso eller Ferrari som gäller. Bryderierna från förra året är över. För så länge Hamilton inte kör alltför fult kommer McLaren-Mercedes vara mitt team. Speciellt som de numera har en ny finländare som stallkamrat till Lewis: Heikki Kovalainen. Heikki som faktiskt lyckades näst bäst igår och gick in på en andra plats efter Vettel!

Läs mer hos DN.

Äntligen nytt paket!!!

Det tog en månad för paketet att ta sig från Italien och hit. Detta tack vare den italienska postens benägenhet att ta semestern i augusti på extremt stort allvar. Eftersom vi befarade att paketet var borttappat är vi nu mycket glada att det kommit fram, trots allt.


Förutom att Nic producerat ett 30-sidor långt brev (inget man vill skriva en gång till) så innehöll paketet många intressanta broschyrer, min försenade födelsedagspresent (kokboken), italienska skönhetsprodukter som jag numera är helt beroende av, och det jag blev gladast över: en stämpel med Ponte Vecchio, den berömda bron!



Fick genast idén att göra visitkort till bloggen med hjälp av stämpeln. Här har ni första exklusiva versionen. Efter lite övning ska de nog kunna bli riktigt snygga!

Florens förste och hemlige ledare

Hur himla svårt kan det vara att skriva ett fyndigt inlägg om Cosimo de Medici? Jag har ju ändå förberett mig inför det här med ett inlägg både om hans far och om det Florentinska valsystemet. Men det behövs lite humor och alternativa skrivsätt. Inte lätt att göra om en allvarlig man med stor insikt och djupa kunskaper. Men tja, jag kan ju alltid leka lite idéer. Tänk om Cosimo …

-----------------------------------------------------------------------------------

1433

Sitter i Venedig eftersom jag är landsförvisad från min hemstad. Det enda jag gjort var att vara negativ till ett krig mot Lucca. Ett jädra skitkrig som inte borde fått ske över huvud taget. Det blev ett fiasko och det visste jag redan från början. Idioten Albizzi kunde inte ta den förlusten utan skyllde på mig. Som om jag någonsin skulle ha lånat ut pengar till någon som skulle rustat upp fiendens härar. Det handlar bara om bra och dålig krigsföring, vår var dålig, deras var bra. Men nu sitter jag här och är landsförvisad i 25 år.

Glöm att jag sitter här och möglar i 25 år! Jag ska hem och om bara rätt regering väljs så kan jag bli hemkallad. Om mina vänner hamnar i regeringen, skulle de nog häva landsförvisningen. Hmm, om jag köper valkommittén så ordnar det sig. Köpa en valkommitté har ju gjorts förut!

1434

Jag är tillbaka hemma. Albizzi är skitsur, men det struntar jag i. Han törs inte göra något, eftersom jag landsförvisat alla hans kamrater. Han kan inte utkräva hämnd på mig heller eftersom jag inte krökt ett hår på hans huvud. Eller ens några i hans familj. Men jag tänker inte låta honom få makten igen. Jag tänker kontrollera valkommittén ett tag till framöver. Hmm, kanske genom att införa en lag om att kommittén sitter i fem år innan den byts ut. Ja! Det är en bra idé!

1435

Alla köpte idén om kontinuitet inom valkommittén. Skitbra. Har förresten träffat Francesco Sforza. Han är förlovad med Bianca av Milano nu för tiden. Hon har inga bröder utan är den enda arvingen. Tja, jag ska låna ut pengar till ynglingen i alla fall. Schysst att ha en egen bank i ryggen.

1436

I RULE! Men säg det inte till någon. Jag försöker smälta in och vara som vanligt folk, men egentligen så kontrollerar jag staden. Har beställt ritningar till ny bostad. Det får inte vara för pampigt, som sagt, jag vill smälta in.

1437

Brunnellesci är en tölp. Han ritade värsta slottet till mig. Som om jag skulle smälta in med en sådan bostad. Tänker anlita Michelozzo istället. Hans hus ser mer normalt ut. Enkelt och värdigt. Jag som inte ens rider runt i staden på en häst. Mulåsna ser mer enkelt ut. En stolt vit springare som jag faktiskt blivit erbjuden som gåva en gång, skulle ju bara bekräfta att jag är stadens ledare. Det vill jag inte. Jag är ju bara en enkel medborgare (NOT! Haha ha!).

1441

Hörde att Francesco Sforza och Bianca av Milano äntligen gift sig. Nu ska bara hennes galne far, hertigen av Milano trilla av pinn också, så kanske vi kan få någon ordning här i vår landsända också.

1444

Folket är i staden är rätt intresserade av antiken, konst, filosofi och en massa annat. Det jag gör bäst är ju att förvalta pengar, men jag kan ju diskutera lite grann då och då. Tänkte fixa till ett bibliotek också, som alla medborgare kan besöka. Schysst idé. Ett allmänt bibliotek har ju aldrig existerat tidigare.

1447

Hertigen av Milano har äntligen andats sitt sista andetag. Nu ska vi bara se till så att Francesco och Bianca tar över tronen, och inte någon himla kusin till henne. Eller för den delen att någon republik återuppstår. Alla republiker går ju inte att styra, som vår.

1450

Sforza har äntligen lyckats bli hertig av Milano! FINALMENTE! Alla pengar har äntligen kommit till nytta, för nu är killen och jag typ bästa polarna! Nu kan vi tillsammans fixa världsfred eller något liknande.

1455

Inte världsfred, men nästan! Vi har skrivit fredsavtal mellan Milano, Florens, Neapel och Venedig. Det ska hålla i 25 år och alla ska hjälpa till att skydda varandra om någon stat blir angripen av en utomstående. Nu kan jag luta mig tillbaks, det här betyder att jag ordnat utrikespolitiken för all framtid, eller i alla fall all MIN framtid. Nu ska jag gå ut i trädgården och se sysselsatt ut. Det ska komma någon från valkommittén och meddela att jag blivit invald i regeringen. Jag får väl ta ett ämbete ibland då och då, för att se ut som en vanlig medborgare. Men lite motsträvigt, som om jag hellre skulle vilja odla citrus istället för att syssla med politik. Hihihi!

1458

Vet ni! Brunnelleschi sålde sina slottsritningar till Luca Pitti. Nu håller han på att uppföra jättebyggnaden på andra sidan floden. Det blir gigantiskt stort, och det gräver ett gigantiskt hål i Lucas plånbok. Jag bara vet att han kommer ta av bankens pengar också, och då är jag av med en konkurrent. För de har INTE råd med det där mastodontbygget. Tur att jag valde Michelozzo.

1460

Mitt husbygge är äntligen klart! Har till och med fått kapellet målat. Har sagt till konstnären att han ska slänga in ansiktsdrag från mina barn och barnbarn i de religiösa bilderna. Min sonson Lorenzo är en magnifik kille.

1463

Attans. Favoritsonen gick och dog. Han var en jädra bråkstake medan han levde, men jag trodde alltid att han skulle ta sig i kragen och bli min efterträdare. Min andre son är sjuk och har typ alltid varit det, så nu satsar jag mina kort på sonsonen Lorenzo istället.

1464

Jag är död. Det var väl dags. Jag har bett om att få en värdig begravning i all enkelhet, men det ser ut som att hela staden följer min kista till gravplatsen. Jisses. Få se, vad har de skrivit på min gravsten? Pater patriae. Fadern av faderslandet. Vilken titel! Tja, det kan jag väl "leva" med. Jag har ju ändå gjort rätt mycket för den här staden: ordnat varaktig fred, skapat fortsatt rikedom för både staden, min bank och min familj och dessutom hejade jag på den konstnärliga utvecklingen. Ja, jag kan nog vara ganska nöjd ändå.

Er alles

Cosimo de Medici

aka Pater patriae, aka il Vecchio

Timo och Malmöfestivalen

Det här inlägget får bli en liten paus i den historiestafett som jag just nu är inne i på bloggen. Den återupptas snart. Jag ska bara uttrycka lite glädje och förälskelse först...

De allra flesta som jag känner vet att den stad i Sverige som jag gillar bäst är Malmö. Malmö blev mitt hem när jag studerade, och är det fortfarande även om jag inte bor där just för tillfället. Som tur är, är banden till Skåne och Malmötrakten fortfarande starka, vilket gör att jag kan besöka Malmö ganska ofta trots allt.

Ett givet tillfälle för besök är naturligtvis under Malmöfestivalen. Eftersom jag numera bor så pass långt bort att jag inte kan pendla varje kväll, har det blivit besök under lördag-söndag de senaste åren. Nog för att man alltid missar något, som naturligtvis måste ske på en onsdag eller en annan dum vardag. När jag bodde i Malmö och föreläsningarna inte började förrän i september, var man ju inne på alla aktiviteter varje kväll...

Men i år ska jag inte klaga alltför mycket (även om jag gärna vill se Dropkick Murphys imorgon) för vi var inne på en heldag på festivalen i lördags! Mycket god mat, gratis film i filmtältet, filmquiz, Looptroop och framför allt TIMO RÄISÄNEN!

Jag var eld och lågor över att den enda kvällen jag hade möjlighet att gå på någon av konserterna så fick jag chansen att se något jag verkligen ville se! Timo har länge varit en favorit, speciellt sedan förra sommaren som han räddade genom "Sweet Marie". Tyvärr fick jag se honom ensam, eftersom Mr Emerson blev akut jättetrött, och fick gå och lägga sig i bilen. Konserten började nämligen inte förrän 23.35.

Jag har aldrig varit riktigt bra på att skriva recensioner av konserter, men jag hade jättekul! Jag älskade varje minut.Timo förtjänade absolut guldmicken på P3 guld tidigare i år, för han är en otrolig live-artist! Bandet öste järnet, det som låter popigt på platta blev stenhård rock på scen, vilket jag alltid gillar! En rejäl skvätt humor fanns också, varför skulle Timo annars avbryta "Don't let the devil ruin it all" i mitten och sjunga en långsam version av "Bailando" innan han fortsatte! Jag skrattade och sjöng med i båda.

Den här kassa bilden försökte jag ta på Timo under "Bailando". Jag har lite att lära innan jag behärskar min mobilkamera.

Jag skulle kunnat producera det här inlägget direkt efter konserten, men jag var tvungen att få Mr Emerson i säng. Jag kunde ha skrivit detta igår, när jag kom hem. Men genom att vänta till idag har jag givit tillräckligt mycket tid för folk att lägga upp snuttar från konserten på YouTube. Skönt att andra kan sina mobilkameror bättre än jag!

Allsång till "Fear no darkness promised child". Timo lägger sig ned och gör Meckahälsning till oss för att vi sjöng så bra.

Slutligen får jag väl erkänna att jag numera älskar Timo över allt annat (lugn, det brukar gå över på en vecka) och att jag väl får ta mig i kragen och skaffa den skiva jag saknar av honom snart.


Short in English:
I went to Malmö to visit the city festival there this Saturday. We had a great day that ended with me (only me, Mr Emerson was too tired and fell asleep in the car waiting for me) going to a concert with Timo Räisänen. It was splendid and he really rocked!!! I loved every minute of it and I am so sending copies of his albums next time! Until then, enjoy this!